Jordbruket står för en stor del av de globala utsläppen av växthusgasen metan. För att förstå mejeriproduktionens klimatpåverkan behöver vi dock ta hänsyn till både utsläpp och upptag av klimatpåverkande gaser. Inte minst i Sverige bidrar mejerinäringen även med positiva effekter för klimatet.
Varje svensk liter mjölk orsakar omkring hälften så stora utsläpp av växthusgaser som en genomsnittlig liter mjölk. De friska och välmående kor vi har i Sverige ger mycket mjölk, dessutom gynnar betande kor den biologiska mångfalden och ökar markens förmåga att ta upp och lagra kol.
Samtidigt släpper korna ut metan som en del av sin matsmältning. Metan har ungefär 30 gånger större klimatpåverkan än koldioxid, men bryts ned mycket snabbare – metan försvinner ur atmosfären inom 10–12 år jämfört med koldioxid vars uppvärmningseffekt kvarstår i upp till 1 000 år. En minskning av metan ger därför omgående en bromsande effekt på upphettningen.
I avtalet från klimatmötet i Glasgow 2021 enades över 100 länder om att i snabb takt minska utsläppen av metan. Överenskommelsen riktar främst in sig på så kallad fossil metan, alltså läckage av metan från framför allt produktion av fossila bränslen, som olja, kol och naturgas. Utsläppen av fossil metan bidrar direkt till den globala upphettningen och ger ingen klimatnytta på det sätt som mjölkproduktionen gör i form av ökad biologisk mångfald.
Metanutsläppen som orsakas av kor ingår däremot naturligt i det biologiska kretsloppet, så kallad biogen metan. Metanet från ett konstant antal kor bidrar inte till ökad uppvärmning. En ökning av antalet kor gör däremot planeten varmare medan en minskning har bromsande effekt. Metanutsläppen behöver alltså inte vara noll för att stabilisera temperaturen.
Antalet kor i Sverige har minskat med 85 procent, från 2 miljoner 1930 till strax över 300 000 år 2020. Bara de senaste tio åren har antalet mjölkkor i Sverige minskat med nästan 15 procent.
Läs mer: Rapporten Framtidens Jordbruk: Mjölk och Nötkött beskriver på sidorna 10–13 hur jordbrukets klimatpåverkande utsläpp fördelar sig.
Till Norrmejerier startsida
